En liten skalbagge som heter Lövvivel föddes genom akvarellpenslarna.
Vanligtvis träffar man på dessa skalbaggar på våren och försommaren. Man hittar dem på lövträd och buskar där de gnager med sina snyten på knopparna och bladen. Larverna är jordlevande och livnär sig på rötter. (Wikipedia).
Just denna lövvivel har blivit en tavla och omslag för handsydda vykort.
En kardinalbagge som föddes i penseltagen. Just denna kardinalbagge har blivit en tavla och omslag för handsydda vykort.
Kardinalbaggarnas kropp är 3 till 20 millimeter lång, avplattade, långsträckt och vid baksidan bred. De har små hår på kroppen. Dessa skalbaggar lever i lövskog eller vid skogskanter. De vistas ofta på blommor eller dött trä. Vuxna individer livnär sig främst av söta vätskor från bladlöss eller träden men de äter inte särskilt mycket. Larverna lever under trädens bark i gångsystem som de antingen skapar själv eller övertar av andra larver. Kardinalbaggarnas larver anses som nyttiga då de även äter larver av barkborrar. (Wikipedia).
Tekniken är fotomontage och akvarell.
Akvarell och PhotoShop.
När jag var barn bodde vi ofta nära kyrkor. Inte så konstigt, då det på Gotland finns 92 kyrkor och ön är landets kyrkotätaste kommun. Denna skalbagge kunde man oftast se solandes på kyrkomurar. Körkmacken har etsat sig fast som ett av de första minnena ur mina insektsupptäckter från barndomen. Redan då kunde jag uppslukas och fascineras av den lilla myllrande världen av smådjur.
Riddarskinnbagge eller riddarbagge är en insekt i familjen fröskinnbaggar. Insekten är tecknad i rött och svart, med en vit prick på det bakre svarta fältet. De svarta fälten påminner tillsammans om ett riddarkors, vilket motiverat artepitetet equestris, som betyder riddare. Den kan även kallas skomakare, och på gotländska körkmack. Riddarskinnbagge, som lätt föväxlas med rödlusen, är Gotlands landskapsinsekt. (Wikipedia).
